Det var nära, så nära, att jag fick stanna i stan igår. Men icke. Åk hem du, och kom tillbaka på tisdag. Men jag är inte bitter. Nu hinner vi ju ha Es kalas för släkten idag. Jag hinner gå på sista föräldraträffen. Jag hinner gå med E på hans första tandläkarbesök. Jag hann storhandla på Willys igår. Det är ju en himla tur att jag får stanna hemma ett tag till faktiskt. Tur, tur, tur!!! Man kanske skulle ta och köpa sig en lott när lyckan nu äntligen står på min sida...
(I min förra graviditet förlöstes jag på just denna dag. Vecka36+2.)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar